Triakel Stina
Ja härom året jag träffa Stina
Och slände till na en liten puss
Kom ej ihåg mig för död och pina
Att nyss jag tatt mig en tobaksbuss
Ho rynka näsa och börja fräsa
Tvi vale Pelle så du bär dig åt
Gå bakom knuten spott genast ut'n
Kom sen tillbaka ska jag tänka påt
Jag blev så bplatt som en pannekaka
Och lunka hemåt som en basad katt
Den bussen fick jag minsann färsaka
Och det i väggen så det bara skvatt
Sen gick jag te na men då ho mena
Dig vill jag aldrig mer i värla se
Nehej du Pelle jag går istället
Till Jöns som bor här i granngårln breve
Och sen hi lunka iväg och knyckte
Och slog med huvet som en stursker gås
Jag stod och bliga en stund och tyckte
Att hjärterkammardöra slog i lås
Vad sku jag göra jag tänkte köra
I sjön med huvet ocj på detta vis
Mitt liv förspilla men det gick lilla
Emöjla rent, det var tjock en is
En vacker da kom dock Stina te mig
Och var så ledsen och sa såhär
En Jöns har sagt att han vill int ha mig
Och nu så sir du felle hur det är
Så om du ville nu Pelle lille
Ta mig tillbaka med båd hull och hår
Så om den saken just om tobaken
Jag lovar dig en mark om dan du får
Nehej du Stina jag genast svara
Nu kan du ha det som du ställt det te
Och som det blitt nu så får det vara
Allt sen jag bussen i väggen smet
Du sa du får mig med hull och håret
Men tackar mjukast, du är allt för fin
Uti mitt tycke är ditt hull för mycket
Och håret är bestämt ett hår av Hin
