Triakel Sara
Jag tog mig en hustru och ho hette Sara
Pompa pompa pomfarallanlara
Men det ska ni tro
Var ett syndastraffets mara
Pompa pompa pomfarallanra
En näsa ho hade så lång som ett hackspett
Och munnen var bred som Atlantiska haver
Å håret var rött så det fräste för vatten
Men om det i det har vart'n kam vete katten
Å fötter så stora som Brohulta bärde
Men uti bena fanns ej mycket värde
Jo en pojke vi fick
Men han dog med detsamma
Och det var ju bra
För han liknade sin mamma
Och inom åtta dagar sådog a
Odet var ju bra för hin håle han tog a
Å vad jag var gla när jag feck a ner i grava
Men mest synd det var om gammärra
Som sku dra na
