Peter Lemarc Fruset Vatten
Fruset vatten, frusen vask, frusna liljor i en kinesisk ask
Fruset kaffe, i min kopp, frusen gldje, fruset hopp
Det finns en reva i natten, dr rk sipprar in
P vggen finns en frusen skugga, som r din
Det r fruset verallt , men jag knner ingenting
Minus tio, minus tolv, frusna fotspr p mitt sovrumsgolv
Frusna flckar p mitt nattygsbord
Ngot som runnit, kanske fruset blod
Jag borde vetat bttre, jag borde varit klok
Men det som hnde har hnt, jag har gjort vad jag gjort
Nu r mitt hjrta i ett kylrum, det hnger p en krok
En fnsterruta som r rimfrostkldd, stigen hr ute ligger obetrdd
Frusen jord i mitt trdgrdsland, en frusen karta i den des hand
Tiden gr under, tiden r bra
Frusna ord r allt som finns kvar av det du sa
Och jag knner varken krlek, nger eller hat
Jag lngtar efter att bli fngad av den frusna natten
Fr vem kan lska i fruset vatten
