Emil Jensen Igen
Att nånting nånsin ordnar sig, är omöjligt att tro
När natten faller över då och nu och sen
Att nånting kommer knoppas eller nånsin stått i blom
Nu när mina drömmar frusits ner
Jag börjar tänka på
Vad som skrämmer mig mest
Det som är statiskt eller det som tar slut
Då blir det vår igen
Det trodde jag aldrig
Det tror man aldrig
Att det ska bli
Jag går upp igen
Det trodde jag aldrig
Det tror man aldrig
Att man kan
Att nånting nånsin faller har jag ingen tid att tro
När mina dagar går genom en hinna vävt av luft
Att nånting kommer vissna eller nånsin varit dött
Nu när mina drömmar krypit fram
Jag börjar tänka på
Vad som gläder mig mest
Det som är evigt eller det som byts om
Då blir det höst igen
Det trodde jag aldrig
Det tror man aldrig
Att det ska bli
Jag går ner igen
Det trodde jag aldrig
Det tror man aldrig
Släng dig från räcket, vänta på ström
Kryp under täcket, hämta en dröm
Sist ut släcker ljuset
Eller vad som är kvar
Samma gamla chock när man väl är klar
Men det blir vår igen
Det trodde jag aldrig
Det tror man aldrig
Att det ska bli
Jag går upp igen
Det trodde jag aldrig
Det tror man aldrig
Att man kan
