Ulf Lundell Omaha
Ahhhh
Stormen står på här sen flera dar
Alla andra har åkt, jag är den enda som är kvar
Som en stumfilms stjärna i en Clinton-fars
Som en strandad astronaut på ett rött, dött Mars
Jag önskar jag hade nån att prata med
Men ingen lyssnar längre, ingen skickar brev
Vet inte vem jag är eller var jag är idag
Luckorna öppnas på Omaha
Känns som om huset håller på att glida ner i sjön
Känns som jag lever i, eller vaknar upp ur en dröm
Stirrar in i TV:n, kan inte tro vad jag ser
Framåt är bakåt, och uppåt är ner
Önskar jag var tillbaks på gatorna igen
Önskar att vi visste vad vi vill, du och jag min vän
Jag andas och rör mig men rätt vad det är en dag
Männen vadar in på Omaha
Jag har sett nog av det här regnet nu
Aahhhh
Jag känner hur det här hjärtat stänger nu
Ooohh
Aahhhh
???? på vägar och havet fyllt av skum
Tavlorna hänger snett i alla rum
Storm i en vecka, storm sen i fjol
Sitter i ett fyrvaktartorn på en ranglig stol
Nånting måste dö, men det tar sin tid
Ett anfall, en attack och ännu en strid
Ställ undan whiskyn, ställ undan ditt glas
Önskar jag kunde varit med den där dan
Kulorna viner på Omaha
Jag har sett nog av det här regnet nu
Aahhhh
Jag känner hur det här hjärtat stänger nu
Ooohh
Aahhhh
