Kjell Hoglund Kjells Blos
Jag är spänd som en fjäder
Jag kan inte slappna av
Det är så mycket fordringar
Det är så många krav
Jag får syra i magen
Jag kan inte sitta still (ja)
Mina muskler är på väg
Vare sej jag vill eller inte vill
Jag biter mina naglar
Jag tuggar mina fingrar i blod
Jag är knuten i kramp
Jag är stel som en saltad stod
Jag är vilse i världen
Det finns ingenstans jag verkligen kan gå
Men finns det ett problem
Så finns det också någonting man kan förstå
Det måste gå att begripa
Det måste vara möjligt att förstå
Men så förtryckt som man blir
Är det ett under att man lärde sej att gå
Å i skolan å på jobbet å överallt
Där man har satt sin fot
Har man fått lära sej att veta hut
Och aldrig säja mot
Vi lever i en djungel
O om man inte dödar blir man dödad
Då är det inte konstigt
Om man inte kan behålla födan
Det är inte naturligt
Det är jävlar i min själ inte bra
Vi måste lära oss att hjälpas åt
Å inte bara ta
Jag är spänd som en fjäder
Jag kan inte slappna av
Men får man bara hjälp
Så kan man till å med stå upp ur sin grav