Elvira Madigan Kvinnorovet
Hon leter gräset spira kring hennes ben
Där hon ligger vet i solens sken
Där i gräset så fager och ung
Hon ler och undrar över tiden hon ligger här
Men när tiden är knapp
Och hon är trött och matt
Och bredvid ligger han
Men dom säger ingenting
Han är främling i byn
Och ingen vet vem han är
Han kom från ingenstans
Han förför varje dotter, varje änka, varje fru
Ingen kvinna kan sig värja, trånar, väntar på sin tur
Sen den dagen de han kom, släpptes djävulen så lös
Han får varje flickas gunst, han belägrar varje tös
Sedan ondskan kom till byn blir den skörd av allt dom ser
Med tårar svett och på kvinnorygg bara mindre år för år
Varje man mäter sig kraftlös mot hans skönhet och hans makt
Kan blott hjälplöst skåda stoltheten som ledes bort till slakt
