Tomas Ledin Ljuvliga Minnen
Ljuvliga minnen, ljuvliga da'r
Barndomens bilder dröjer sig kvar
När det mesta försvinner, när år läggs till år
Kommer barndomens bilder och dyker upp ibland, som om det var igår
Aa, där går vi under den sol som, alltid sken
Klättrar i träden, fulla av skrubbsår på brunbrända ben
Där dricker vi min mors svalkande svartvinbärssaft
I den vackraste av somrar, som nå'n någonsin har haft
Ljuvliga minnen, ljuvliga da'r
Barndomens bilder dröjer sig kvar
Ett förlåtande skimmer när år läggs till år
Färgar barndomens bilder lite ljusare, jag tror att du förstår
Aa där träffar vi våra släktingar, vänner från förr
Å deras välbekanta skratt när de knackar på vår dörr
Där springer vi ner mot vattnet, se hur vi slänger oss i
Jag dyker ner under ytan när du simmar lugnt förbi
Aa där lever ögonblicket i all oändlighet
Var vi verkligen så lyckliga? Ja vem vet?
Kanske sviker oss minnet, kanske minns vi fel
Men vad gör det? Det kan jag leva med för min egen del
Ljuvliga minnen, ljuvliga da'r
Barndomens bilder dröjer sig kvar
När det mesta försvinner, när år läggs till år
Kommer barndomens bilder och dyker upp ibland
Ljuvliga minnen, ljuvliga da'r
Barndomens bilder dröjer sig kvar
Ett förlåtande skimmer, när år läggs till år
Färgar barndomens bilder lite ljusare, jag tror att du förstår
