Kalle J Strand
Jag har alltid undrat hur det kunnat bli
Om spökena jag samlat
Aldrig haft ett liv
Släng ett glas i sanden
Jag fyller det med tid
Vi plöjer genom öken
Mil efter mil
Jag hade en dröm om en evig strand
Vi satt vid palmer som pekade in mot land
Det jag inte förstår är hur de fortfarande står
Jag har alltid undrat hur det kunnat bli
Om ni aldrig bjudit in mig
Under samma namn och tid
Innan hela natten har gjort dig lätt och fri
Får du aldrig glömma att friheten är ny
Jag hade en dröm om en evig strand
Vi satt vid palmer som pekade in mot land
Det jag inte förstår är hur de fortfarande står
