Hel Morker
Ser du mörkret i mitt hjärta?
Ser du mörkret i min själ?
Jag gråter utan tårar och jag hatar utan själ
Min smärta är begraven för att alltid glömmas bort
Och i lönndom räknas tårar över tiden som har gått
Jag brinner av en längtan men elden är för svag
Jag borde vetat bättre än att ensam slå mitt slag
Jag har blundat för det dolda och gömt undan mina spår
Men hur jag än försöker står jag stilla där jag står
Om modet i mig sviktar och rösten inte bär
Så ställ er vid min sida, vi skall samlas till vår här
För jag brinner av en längtan men den elden är för svag
Vi tillsammans finner styrkan som ger kraft i våra slag
Jag har ondskan i mitt inre, jag tar ondskan i försvar
För sålänge som jag blundar har den mig i sitt förvar
Om modet i mig sviktar och rösten inte bär
Så ställ er vid min sida så att vi inte slits isär
I mitt inre brinner ångesten, har levt mitt liv i skuld
genom lögner har jag älskat, har alltid älskat guld
I bibeln talas det om gud, men ondskan är min vän
För så länge som jag blundar döljs vägen för mig hem
Om modet i mig sviktar och rösten inte bär
Så ställ er vid min sida, vi skall samlas till vår här
För jag brinner av en längtan men den elden är för svag
Vi tillsammans finner styrkan som ger kraft i våra slag
Ser du mörkret i mitt hjärta?
Ser du mörkret i min själ?
Jag gråter utan tårar och jag hatar utan själ
Min smärta är begraven för att alltid glömmas bort
Och i lönndom räknas tårar över tiden som har gått
Om modet i mig sviktar och rösten inte bär
Så ställ er vid min sida, vi skall samlas till vår här
För jag brinner av en längtan men den elden är för svag
Vi tillsammans finner styrkan som ger kraft i våra slag
Om modet i mig sviktar och rösten inte bär
Så ställ er vid min sida, vi skall samlas till vår här
För jag brinner av en längtan men den elden är för svag
Vi tillsammans finner styrkan som ger kraft i våra slag
