Eddie Meduza Knugen, Silvia Och Jag
En gång för längesen så hade jag en konstig dröm
Jag satt i kungsträdgården och min vänstra fot var öm
Och jag kände jag
Mådde inte bra
Då fick jag se ett par jag tyckte att jag sett nånstans
Och han var lite långhårig och hon bar hästasvans
Och dom sa till mig
Vi ska visa dig
Hur staden den ser ut från våran Limousin
Dom verkade så sjysta så jag hoppade in
Det var knugen, Silvia och jag
Det var knugen, Silvia och jag
Fastän det var längesen så minns jag tydligt än idag
Det var knugen, Silvia och jag
Vi åkte upp mot slussen, där var det ett jävla liv
Det stod en doktor där som sålde medicin mot hiv
Och den funkade
Om man runkade
Och knugen hade fixat så att så att allas lön var stor
Och folket jublade när vi igenom staden for
Det var skoj och glam
Där vi svepte fram
Sen sade Silvia till knugen "jag tror nog
Att det är dags att gå på någon trevlig krog"
Det var knugen, Silvia och jag
Det var knugen, Silvia och jag
När Silvia såg milt på mig så rös jag av behag
Det var knugen, Silvia och jag
Alla drömmer vi om nån som räddar oss från nöden
Tron på gudar bottnar i vår rädsla inför döden
Många tror på Jesus, andra tror på Allah
Eller knugen, Silvia och jag
Eller knugen, Silvia och jag
